En vibration i avgrunden.
Ett monster i natten.
Svaga ljud som exploderar.
Marken som försvinner.
En overklighet tränger sig på.
En evighet av trötthet, oro och panik.
En dimma i mitt huvud som dränker alla tankar, minnen och logik.
Katastrofala tankar som håller mig vaken dag som natt och alla dessa myror över min kropp!!!!
Känslan av att försvinna, tyna bort.
Dödsångesten.
Nedvärdera mig själv.
Plåga mig själv.
Vilja men inte orka.
Frustrationen.
Skammen.
Skulden.
Smärtan.
Den hårt dunkande pulsen.
Rädslan.
Aptitlösheten.

Detta händer i min kropp och knopp varje dag.

Är verkligen inget roligt väder ute idag men ja det blev en liten runda till ändå innan lunch.

Mötte en vän på vägen så vi gjorde sällskap och snicksnackade om ditten och datten.

Lämnade barnen och flydde en stund.
Dimman gjorde det lätt att försvinna bort ett tag.
Hunden hängde gladeligen med på färden längs med ån.
Ankorna var ju lite spännande men även lite läskiga så det var tur tyckte han att matte fanns nära...min lille fegis ?

Nu vilar vi oss i soffan.
Får se vad mer som händer idag.

Idag känns det f-n hopplöst...
Känner mig...ja hur känner jag mig egentligen? Kan inte ens sätta ord på det, skallen är tom och mörk. En känsla av att något fastnat i halsen retar mig. Huden är känslig och det kliar på benen, handlederna, nacken och i hårbotten.

Jag känner en ovilja för dagen och en ilska över livet, det oroar mig.
Jag måste göra något med mig själv idag, får nog lämna hemmet så jag inte blir liggandes och försvinner in i allt mörkt jag känner i mig idag, det kommer inte göra mig bättre!!
Hör du det nu!?!?
Sparka iväg dig och gör nått, vad som helst så tankarna och känslorna skingrar sig!!!