Jag har funderat fram och tillbaka, hit och dit. Haft beslutsångest, varit lite rädd och modig om vart annat men nu har jag kommit fram till vad jag ska göra i nästa kapitel av livet.
Den 10/2 skickas en ansökan in till distansstudier :-)
Nästa mål i mitt liv är att bli specialist undersköterska. Den är på 2 år men jag kommer kunna kombinera studier och arbete så jag hoppas att det kommer fungera :-)
Jag känner mig redo, taggad och lycklig över att ha hittat en fortsättning på min utbildning som kommer gynna mig i arbetet. Ge mig fler möjligheter, högre grund lön (inte för att det är viktigast för mig), mer kunskap om allt jag jobbar med och möter varje dag.
Jag kommer kunna se djupare, kunna hjälpa på ett annat sett och jag både som person och min arbetsroll kommer att utvecklas.
Jag hoppas av hela mitt hjärta att jag kommer in så jag kan dra igång :-)

Här har det hänt grejer ska ni veta!
Både bra grejer och lite mindre bra.

Det bra är att jag äntligen träffat en läkare som är villig att ta min värk på allvar och skicka mig till rätt ställe. Tjoho!
Så idag ska jag röntga mina händer för att se om det visar på någon förändring som kan kopplas till remautiska besvär.
Jag väntar även på kallelse från reumatologen.
Man ska ju aldrig hoppas på att man har något men om inte så finns det inget som kan hjälpa mig mot värken jag känner i kroppen :-(
Och ärligt talat så kommer jag bli knäpp om jag ska behöva leva med detta utan något som hjälper.
Men jag känner mig hoppfull inför detta och om inget visas så kanske jag iallafall kan få tips och råd på hur jag kan hantera och själv göra så värken minskar.

Och så till det mindre bra...
Jag har börjat tappa förtroende till en kollega och jag känner sådan irritation gent emot denna person att jag triggar igång min ångest.
Jag är inte en person som känner sånt här mot andra människor lätt utan jag är väldigt öppen och ger ärliga chanser till alla att få visa vad de går för.
Att jag ska känna så för någon är väldigt ovanligt och tyvärr har man verkligen hamnat på fel sida hos mig.
Det största problemet med detta är att jag hatar att känna och tycka så här, jag mår inte själv bra av det. Det känns som att alla runt omkring mig kan se och höra mina känslor och tankar.
Jag låser mig själv och fastnar i en dålig stämning som triggar hela min kropp till att attackera mig.
Jag har verkligen försökt att inte känna så här men det är så svårt.
Idag är det extra svårt då vi ska jobba ihop men jag ska göra mitt bästa för att få det att fungera...
Kanske är bäst att jag faktiskt säger vad jag tycker och känner till personen så kanske den försöker möta mig och kraven vi faktiskt har på oss.

Får se hur det känns under dagens lopp...

Hoppas ni får en bra dag!

Då sitter man i väntrummet på vårdcentralen för att förhoppningsvis få träffa en läkare som kommer ta min värk på allvar och kunna hjälpa mig, kanske till och med komma fram till en diagnos.
Denna helgen har varit en plåga, smärtan har varit konstant och ökat i styrka i skov.
Tröttheten ligger som en dimma över mig och jag är så trött på att känna mig som en 90 åring...

Jag hoppa verkligen jag ska få bli ordentligt undersökt denna gången.

Sista timmen kvar på jobbet och det segar sig fram.
En liten mini paus nu innan det är dags att dra igång igen är välkommet.

Imorgon ska jag ta mig sovmorgon tänkte jag om det möjligtvis går och sen får det bli att fixa middagen till Nyårsafton.
Försökte beställa för avhämtning men det fanns såklart inga tider kvar till det så nu får det bli att in i butiken och handla som jag velat slippa.
Får gå för denna gång...

Att vakna allt för tidigt kan ha sina fördelar.
Idag hinner jag med att morgon mysa med minstingen då hon med bestämde sig för att ha sovit klart :-)
Svampbob tycker hon är roligast just nu så det myser vi med i soffan.

Idag bestämde sig kroppen för att vakna 04:00, när hjärnan vaknar återstår att se...

Nedräkningen på detta året är i full gång och planeringen inför sista dagen har börjat.
Jag tänker mig något inte alls för komplicerat i matväg men nått som ändå känns lyxigt.
Så vad passar inte bättre än bakpotatis och en fantastisk röra, sallad och vitlöksbröd till det :-)

Lånade bilden från koket.se som förresten har många goda och härliga recept på lager :-)

Till dessert funderar jag på egen gjord glass, kanske med citronsmak som serveras i citron skalet men chokladpudding, marängsviss eller någon mousse skulle kunna passa lika bra med ett snyggt upplägg...
Ja alternativen är många.
Får bli att överlägga alternativen till övriga familjen och se vad de tycker.
Vad tycker ni? Vad ska ni ha och hur ska ni fira?
Vill gärna veta, man kan ju alltid få lite nya tips och idéer:-)

Idag och imorgon vankas det jobb igen, hoppas på en lite bättre dag idag med ett härligare humör på alla...Efter de här tre dagarna tar jag två fridagar ihop med familjen iallafall :-)

Nu ska jag väcka kroppen med 8 koppar kaffe typ he he he ;-)

Då var julen över för denna gång och det är dags att gå tillbaka till jobbet.
8-17 idag så middagen överlåter jag åt resten av familjen som ska fortsätta att ha jullov ett bra tag till.

Sov lite sådär i natt med men låg inte vaken jätte länge som tur va men sömnbristen gör sig påmind med tunga ögonlock och lätt oro i kroppen.

Hur denna veckan blir är ännu oviss, min ena kollega är fortfarande sjuk och hennes pass måste täckas om hon inte kommer på benen snart.

Nu vankas det kaffe till levande ljus, underbart :-)

01:00
Jo då, här ligger jag och filosoferar...
Visst är det underbart när alla ens tankar hopar sig och smyger fram och väcker en mitt i natten, eller??
Njaa, när jobbet väntar är det ingen höjdare och efter att inte sovit ordentligt förra natten så jublar jag inte precis.
Kissig nödig blir man ju såklart med och när man har gett upp att försöka somna om utan att gå på toa så är det sen rätt kört ett bra tag innan sömnen infaller sig igen.

Aja det är väl bara att sätta igång med väntandet...
Godnatt, hoppas ni slipper ligga vakna.