Tröttare än tröttast.
Känns som jag ska somna varje gång jag blinkar ungefär. Men nu är det dags att vakna till liv, jobbet väntar.
Resten av familjen är hemma och kurerar sig, båda barnen och mannen är snuviga och har ont lite här och där.
Jag hade en släng i helgen av nått så de har väl fått lite på köpet av mig.

Är trist att behöva hålla dom hemma för minsta lilla snor men vad gör man inte för att undvika spridning av smitta?
Barnen klättrar snabbt på väggarna när de inte är tillräckligt sjuka för att inte orka med skolan men inte tillräckligt friska för att få vara där.
Irritationen växer snabbt och alla blir lite sura och rastlösa så lite små bråk är ett faktum vid dessa situationer...

Jag får iallafall va på jobbet några timmar.
Får hålla tummar å tår för att jag inte med åker på nått, är inte lätt med personal alla gånger i mitt yrke och speciellt inte i Corona tiderna.

Jag hoppas ni får en bra dag vad ni än ska göra.

Jaha då ligger jag här i sängen med en stigande värk i kroppen.
Jag vet att om jag inte somnar snart så kommer det bli fruktansvärt och chansen att jag lyckas somna utan att gå upp och leta efter nått som kan döva smärtan är minimal.
Varför tar jag då inget innan läggdags?
Jo, jag är bara sådan att mediciner=så lite som möjligt.

Idiotiskt kan man tycka..
Å ja det må vara så men det är nått jag blivit i tutad sen barns ben...mediciner tar man när läkaren ordinerar det pga bakterie eller virus.
Annars? Bit ihop!
Såå ja det intas om värken över går i smärta och stiger över tio på skalan om hur ont det gör.

Imorgon kommer jag i vilket fall vakna till en värkande kropp och svullna leder oavsett om jag tar nått eller inte så ja, det känns meningslöst helt enkelt att proppa kroppen full med ämnen som ändå kommer va borta innan jag vaknar.

Hoppas ni får sova gott.
Natti natt